Dandyn och doodlen – podcastleetens potemkinkulisser krackelerar!

Det går mängder av historier om @alexschulman, både på och utanför internetz. Självskryt, vandringsmyter och creepypasta i en salig blandning, allt ifrån föräldrar som skrämmer sina barn med att ”@alexschulman kommer att ljuga om dig i en krönika om du inte äter upp blodpuddingen” till legenden om hur @sigge Eklund råkade hålla den nyfödde Alex i hälen när han doppade honom i floden Styx. Den senare storyn får vi anledning att återkomma till senare i den här bloggposten.

Första gången @alexschulman dyker upp i populärkulturen är i Ingmar Bergmans Det sjunde inseglet (1957).

DOODLEN4

Antonius Block: Vem är du?
Doodlen: Jag är Doodlen.
Antonius Block: Have you come to reschedule me?
Doodlen: Jag har redan länge gått vid din sida.
Antonius Block: Det vet jag.
Doodlen: Är du beredd?
Antonius Block: Min klout är beredd, inte jag själv. [Doodlen närmar sig Block]

DOODLENtopp1

Antonius Block: Vänta ett ögonblick.
Doodlen: Så säger ni alla. Men jag lämnar inga drafts.
Antonius Block: Du spelar ju schack, inte sant?
Doodlen: Hur vet du det?
Antonius Block: Åh, jag har ju sett det på mingelbilder, and heard it through the blockwhine.

DOODLEN2

Doodlen: Ja, jag är verkligen en ganska skicklig schackspelare.
Antonius Block: Du kan ändå inte vara skickligare än jag.
Doodlen: Varför vill du spela schack med mig?
Antonius Block: Det är min sak.
Doodlen: Det har du rätt i.

DOODLEN5

Antonius Block: Villkoret är att jag får leva så länge jag står dig emot. Spelar jag dig matt, friar du mig. [Block räcker fram båda sina händer. Doodlen pekar på en av dem och får #black.]
Antonius Block: Du fick #black.
Doodlen: Det passar ju bäst så. Inte sant?

Som ni ser är de flesta av skärmdumparna ovan gamla, i vissa fall flera år gamla. Numera tycks Alex ha lugnat ner sig, kanske inte med själva blockandet men åtminstone med det tvångsmässiga förkunnandet om det, och om det beror på, som han själv antyder, kramp i blockfingret, eller chockterapi och växelvarma bad låter vi vara osagt.

Vår teori går snarare ut på att @alexschulman drabbats av en djup identitetskris.

DOODLEN9

Från början var @alexschulman:s motto ”mitt hem är min blogg”. Därefter, på senare tid, ”mitt hem är min podd”. I symbios och samklang med publikens osläckliga törst efter hån och skämthat byggde han sitt varumärke i realtid, som en oberäknelig men spjuveraktig spefågel (jmf. djungelhackspetten i Kalle och hans vänner på julafton), men överenskommelsen, illusionen, byggde på att Alex ALDRIG fick visa sig i rörlig bild utanför @ftonbladet-TV, eftersom hans nervöst flackande blick, fjärran från den skoningslösa kändishäcklaren som spelar allan på internetz, hotade att rasera hans image, luftslottets omsorgsfullt utstyrda snickarglädje, som han likt en själstomhetens Ernst Krichsteiger mödosamt karvat ur balsaträt.

SCHULMANkissar

Därför blev hans medverkan i #Skavlan i #SVT en fatal missräkning. Mötet med verkligheten utanför bloggar och poddar, Doodlen i form och skepnad av den danske skådespelaren Nikolaj Coster-Waldau, blev början på hans kejserliga avklädning.

SCHULMANbash2
SCHULMANbash3

Kanske är köttvärldens obarmhärtiga studiobelysning @alexschulmans kryptonit.

Kanske är legenden om den nyfödde Alex dopp i floden Styx helt sann, och @sigge Eklunds försiktiga tumgrepp om @killessenan den punkt av sårbarhet där verkligheten från Coster-Waldaus giftpil sipprar in. Hursomhelst är kändisbloggarens rustning inte längre skottsäker, och då finns bara en tillflyktsort:

Podden.

Den klädkammare där Alex och Sigges podcast spelas in är fortfarande porten till male bondingens och skämthatets Narnia. Här fladdrar tyllgardinerna i den bromantiska tomtebolyckan ännu bara av utandningen från ett hånskratt, och inte den iskalla snålblåsten från världen utanför. Här är varumärkesbyggandet PPP-lösning (Privat Personligt Professionellt) fortfarande solid och färdigfinansierad, opåverkad av dåliga recensioner för scenshowen Älska mig.

Och här kan @alexschulman fortfarande vara sig själv för en stund, snar till omotiverade angrepp på den typ av kändisar han nervöst tvingas be om ursäkt, eller falskeligen hyllar, i köttvärlden.

DOODLEN10

Som i avsnitt 48 av podcasten (”Beskjuten”), där han med @sigge:s ivriga bistånd försöker skjuta den @Magnusbetner han berömt vid två tillfällen i sank med lite halvkväden och slapp kritik.

@alexschulman: Du och jag såg ju David Batra på Cirkus nån gång i vintras, minns du det?
@sigge Eklund: Oh ja! Cirkus var fullsatt!
AS: Och vi hade fått bra platser, rad sju eller så.
SE: Det var rätt mycket… komiker där. Var det för att det var turnéavslutning eller nåt. Han hade bjudit in folk, som han kände. Det blir nåt extra att se stand-up när man känner att publiken är full av Herngrenar och Nujens.
AS: Ja.
SE: Och Betnérs.
AS: Jag undrar om det var jobbigt för Batra, att se… det.
SE: Näh, han är ju så erfaren.
AS: Jag såg, apropå det, jag såg Betnér igår på youtube. Betnér IV, han har lagt ut den där.
SE: Försöker han sälja den, som Louis CK?
AS: Det gick inte så bra, tydligen, jag vet inte vad som hände, men han var i alla fall väldigt besviken på utgången.
SE: Han är ju så exponerad, han finns ju överallt. Vem skulle vilja betala för att se ännu mer av honom?
AS: Vilken uuusel komiker han är! Jag måste ändå säga det, jag har försökt tycka om den här tonårsgrejen han gör, men det går inte längre. Framför allt, nu när han är runt 40 år, det här att han står på scen och har ett budskap som går ut på att alla andra är dumma i huvet och han är den enda som fattar nåt. Det är så djupt osympatiskt, alltså.
SE: Det som jag kan störa mig på också, det är ju det entoniga i det. Han har hittat den här rösten, den här gnälliga rösten, och att den maler på, år efter år efter år. Han använder samma leveransmodell hela tiden.
AS: Han var där i alla fall, han var där och kollade på Batra och det var Herngren också och Özz Nujen och alla möjliga. Och du och jag, och det var då några veckor innan vår premiär av Älska mig och jag slogs ju av att han hade ett skratt ungefär var sjunde sekund.
SE: Och det var Özz Nujen som skrattade högst. Man skulle ju vilja ha en sån där med på varenda föreställning, därför att hans skratt var ju smittande va. Och bullrigt.
AS: Det är ju också hans sätt att visa sin solidaritet med de som står på scen.
SE: Du har ju rätt. Och i slutändan fick det ju motsatt effekt. Det blev ju som att folk lyssnade mer på honom än på Batra.
AS: Jag tror att det störde mer än vad det gav Batra där han stod.

En liknande händelse refereras i avsnitt 50 (”No need to argue”), där det visar sig finnas två diametralt motsatta versioner av ett möte mellan @alexschulman och komikern @ozznujen på Friends Arena, under en fotbollsmatch, märkt av sorgen efter AIK-målvakten Ivan Turinas död.

DOODLEN7
DOODLEN8
DOODLEN6

I Alex och Sigges podcast draperas händelsen i helt annan språklig klädnad, till @alexschulman:s fördel:

@alexschulman: Men, så upptäcker jag att det är ändå ett rum där, VIP-rummet, som är fullt utav fiender. @ozznujen är där! Och jag undrar om han känner nån no need to argue-stämning, han hatar ju mig sen sex, sju år…
@sigge Eklund: Varför är han där då? Det är nåt slags pressrum då eller?
AS: Nej, han är väl då kändis, och alla är i det här VIP-rummet där det finns buffé och öl och sådär […] och jag undrar då, han är jättearg på mig, vet det, för att jag i radio sa ‘det är så långt mellan hans skämt att man måste åka taxi mellan dom’.
SE: Det är ju nån slags pastisch på hans uselhet ju.
AS: Du menar att det var ett uselt skämt? Jag håller inte med dig, jag tyckte det var välfunnet, i och för sig stulet då av Anders Björkman på Expressen , men ändå, han [Özz, red:s anm] är otroligt rasande, har alltid varit det, men jag tänker då, apropå förlåtelse som vi var inne på, att det kanske är dags att sträcka ut en hand mot varandra, i det här, i den här sorgen över Ivan Turina så kan man inte hålla på med dom här… så att jag går fram till honom, jag ser honom, jag nickar och ler och säger ‘hej Özz’, och då tittar han alldeles snabbt på mig och fnyser till.
SE: Han tycker att det finns need to argue?
AS: Ja, han fnyser, ler hånfullt och vänder ryggen och går. Och han har ju all rätt att vara arg på mig, jag har inget emot det, men jag hade ändå tänkt att vid det här… som vi ska mötas då, jag och Özz, så sätter jag mig ner vid ett bord tillsammans med en kille som jag känner, och jag är där då med min dotter också, och då hör jag då bakom ryggen ‘är det ledigt här?’ Då vänder jag mig om, då är det Kristian Luuk.
SE: En annan gammal fiende.
AS: En person, vi har ju verkligen inte varit… jag menar, jag har ju skrivit om honom, sagt massor med kanske kränkande saker om honom, men framför allt om hans yrkesutövande, men ändå, jag kan tänka mig att han inte alls är glad över att se mig. Jag märker också på honom att han ångrar sig på en gång, men det är svårt läge för honom, han kan ju inte bara vända på klacken och gå. Men han är ju inte @ozznujen, han är ju ingen galen man, han kan ju inte bara vända ryggen och gå, det är för höga insatser för det, så jag säger ‘absolut, varsågod!’ och så sätter han sig ner bredvid mig […]
[Här följer en lång utläggning om hur Alex är the bigger man och sträcker ut en hand mot Kristian Luuk, och de möts leende i överseende]
AS: På vägen ut så ser jag Özz igen […] går fram till honom, han sitter med sin pappa…
SE: Gammel-Özz… *Alex skrattar intensivt* Özz den förste?
AS: Özz den förste Nujen, och sen är det Lille Özz då, och han är då inträngd i ett hörn i rummet, så jag går fram och så böjer jag mig fram mot honom och så säger jag ‘Özz!’, han hör inte, fast jag tycker det är märkligt för det är inte så hög ljudvolym. Han borde ha hört det där. Jag står ju nästan rakt framför honom. Så jag säger lite högre ‘ÖZZ!’
SE: Men kan det ha nåt att göra med uttalet, att man ska säga Özzzz? Att han tror att du ropar på nån annan? *Alex skrattar intensivt*
AS: Jag tror inte det. Jag börjar förstå, det går upp för mig, att när jag då till slut säger ‘det är väldigt trevligt att ses, Özz’, då förstår jag när han inte reagerar, när han inte tittar på mig, asså den yttersta formen av härskarteknik, han låtsas prata med sin pappa, och jag står där som en idiot i kanske tio sekunder och försöker få kontakt med honom, och han vägrar titta på mig, och då vänder jag på klacken och går in på Friends Arena.

Är det här som pendeln slår tillbaka, podcastleetens ogenomträngliga kevlarväst faller till golvet, och blotta misstanken om att @alexschulman utnyttjar AIK-målvakten Ivan Turinas död för att dra vanära över @ozznujen, likt en silverkula träffar Alex mitt i bröstet?

Kanske får vi svaret i nästa avsnitt av Alex och Sigges podcast. Eller också är detta ett utmärkt tillfälle för @ftonbladet:s publisher @JanHelin att  sufflera en ny avbön åt @alexschulman

Ur @Dagens_Media

Ur @Dagens_Media

… den här gången i nästa avsnitt av #mattssonhelin.

/ @kallekarlsten

UPPDATERAT 18 maj kl 17.20: Alex och Sigge avslöjar: Hela och halva lögner är vår metod!
DOODLENny1

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: